Runt i Ardèche

Nästa morgon, efter en god och riklig frukost med bl a jordgubbar (de är i säsong i Frankrike nu) så gav vi oss iväg mot norväst, till Aubenas, en stad som inte förmådde imponera på oss. Och blåste gjorde det förstås. Vidare till Vogüé, en vacker liten by som vi genast kände var för liten. Det blev "amerikansk sightseeing" både där och i Balazuc, en annan lite söt stad med mycket turister sommartid. De här platserna måste vara en enda stor trafikstockning när turisterna hopas. Längre upp i bergen ville vi inte ta oss, vägarna var för smala och slingriga och så vill vi inte bo. Vi började stället dra oss söder över mot Vallon-Pont-d'Arc där vi åt lunch. Trevlig liten stad som skulle kunna vara tänkbar och det är definitivt också Barjac, en vacker liten renässansstad med många vackra byggnader. Vi drack kaffe vid marknadsplatsen och hittade lä så vi kunde sitta ute i solen!

Vidare till Aigèze, en liten dockstad med medeltida hus som huvudsaklingen är bebodda av konstnärer numera, vilket syns både på byggnaderna och på alla de otaliga gallerier som finns i den pyttelilla orten. Utsikten över floden är fantastisk men det är definitivt inte en ort man bor i, den är helt och hållet till för turister numera.

Det började bli sent på dagen och vi begav oss snabbt genom Pont-Saint-Esprit och Bagnols-sur-Cèze, två städer som inte kändes så särskilt charmiga. Via småvägar tog vi oss fram till Uzès, en stad vi verkligen skull kunna tänka oss att bo i men där vi tyvärr inte har råd att köpa det vi vill ha. Stanna över natten på ett hotell kan man dock alltid göra och vi parkerade i p-huset och gick snabbt till La Taverne de Sophie där vi övernattade i september. Jodå, vi kunde få ett rum utan att ha förbokat. På kvällen åt vi en god middag på Les Terroirs vid Place aux Herbes.

Mot Ardèche

Dagen efter, den 21 april, forsatte vi mot Ardèche. Det var frukansvärda köer på motorvägen och på vissa rastplatser gick det inte ens att stanna, förmodligen var det parisarna som hade påsklov och var påväg söder över. Påsklovet i Frankrike varar två veckor. I höjd med Montélimar körde vi över floden Ardèche. Det kändes i luften att vi var längre söderut men Mistralen blåste något förskräckligt så temperaturen orkade inte svinga sig upp till mer än ca 13-14 grader. Vi var påväg till La Roche, en liten hameau utanför Alba-la-Romaine, där ett svenskt par varit vänliga nog att bjuda in oss för ett besök.

Vi har länge varit nyfikna på Alba-la-Romaine. I utkanten av staden finns en stor utgrävningplats där man gjort många intressanta fynd från romersk tid. Det är resterna av den gallo-romanska staden Alba Helvorium, Helviernas huvudstad. Tillsammans med våra nyfunna svenska vänner och deras tre hundar gick vi, efter en kopp kaffe, en promenad till utgrävningarna och museet. Kul!

På eftermiddagen checkade vi in på vårt trevliga Chambre d'hôtes, Le Rucher des Arts.

När kvällen kom vandrade vi genom den söta lilla staden Alba bort till La Roche där vi var hembjudna till våra nya vänner på middag. Vilken trevlig dag! I Alba skulle vi nog kunna bo om det bara inte blåste så mycket! Tydligen är staden illa ansatt av Mistralen, den ligger ju ganska högt på en slätt så vinden från bergen i norr får verkligen chans att ta i.

Nostalgitrip i Bourgogne

Resan fortsatte sedan i ett något bättre väder söder ut genom Bourgogne.

Under den 20 april körde vi genom vingårdarna ner mot Saint-Gengoux-le-National där vi tänkt dricka kaffe. Detta slet sig dock eftersom kaféerna var stängd. Det var också vincooperativet så inte blev det något vin inhandlat heller. Vädret var inte det bästa och det temperaturen låg bara på +7 mitt på dagen, något som verkligen fick oss att tänka till. Det ÄR helt enkelt för kallt i Bourgogne för att vi skall kunna bo där permanent! Vi fortsatte till den vackra lilla kyrkogården i "vår" by, Bissy-sous-Uxelles, där vi uppsökte Monsieur Letourneaus grav och som vi befarar vilar också vår kära lilla Madame där nu.

Efter det besökte gjorde i ett försök att få kaffe i Cormatin, men den lilla orten har nu blivit lite "trendig" och det enda café som var öppet var helt smockfullt.

Via Chapaize och vackra Fragne for ner till Lugny där Cave Cooperative hade öppnat efter siestan. Förvånade upptäckte vi att det som när vi köpte huset var den modernaste vinhandeln, inrymd i en då nybyggd byggnad, nu blivit för liten och att en ny, enormt stor Cave coopertive öppnat precis över vägen.

För natten hade vi bokat ett rum på Saint Odilon i Cluny, det hotell vi kom till första natten i Bourgogne och där vi också bodde på när vi köpte och sålde huset. Efter pizza på "La petite auberge" där vi åt första kvällen vi kom till Cluny, för snart 34 år sedan, gick vi en kvällspromenad i staden. Jag tror aldrig att jag frusit så! Nej, Bourgogne är för kallt för oss vintertid.

Och så var vi på väg till Frankrike igen.

Efter en lång vinter hemma utan att förstå hur det kunde bli så fel med förra resan var det så dags att ge sig ut igen och leta efter det Frankrike vi saknade i Languedoc.

Vi reste först ner till Huaröd där vi tillbringade två nätter innan vi satte iväg mot Malmö och bron. Skönt att vara på väg i bil igen! Det ger så mycket större frihet.

Allt flöt på bra genom Danmark och vi var framme vid färjan i tid för att köra på direkt. Men sedan var det slut med turen. I Tyskland började vägarbetena och ville aldrig sluta. Det tog tid men den varan hade vi tack och lov gott om efter en tidig start på morgonen, så vi ankom Ladbergen och vårt hotell med god marginal för att få en härlig schnitzel till middag på kvällen.

Nästa morgon vaknade vi upp till regn. Efter en god och riklig frukost gav oss så iväg. Det duggregnade lite men sedan blev det bara värre. Ute på motorvägen vräkte regnet ner och hade troligen gjort det i ett antal timmar för vägbanan var verkligen täckt av vatten. I princip ingen körde över 100 km/timmen och ibland gick det betydligt långsammare. Sikten var bitvis nästan obefintlig. Jag körde en timme, sedan fick Klasse ta över.

Tack och lov lättade regnet en aning under en stund men sedan kom det tillbaka med fullstyrka när jag fortsatte köra efter ett lunchstop i Bitburg. Inte blev det bättre, vare sig i Luxemburg eller Frankrike. När vi till slut närmade oss slutet på vår dagsetapp, dvs Beaune, höll det upp en stund. När vi gav oss ut för att leta efter en restaurang att äta middag på kom det dock tillbaka och hem från bistron vid Hôtel Dieu vräkte det ner och vi var rejält blöta när vi tillslut kom tillbaka till hotellet.

Ytterligare ett lass till återvinningen

Så har ytterligare ett lass åkt till återvinningen. Det började med att vi behövde en byrå i Skåne, samtidigt som vi fick ett spelbord och en gammal kista från makens bror. Spelbordet kunde ersätta en byrå i Göteborg och kistan en gammal amerikakoffert som stod i vårt sovrum.

Vi hyrde en kärra och körde ner byrå och kista till Skåne, där kistan kan användas till att förvara filtar i, i gästrummet. Det var en hel del annat som kunde resa med ner, t ex en trehjulig elcykel som kan bli bra att använda för turer till lanthandeln t ex och ett par kassar böcker.

Väl i Huaröd samlade vi ihop endel andra prylar som istället fick resa till Erikshjälpen och Returum i Kristianstad.

Det är alltid lika skönt att känna att det går framsåt - om än väldigt långsamt!