Vi rensar vidare ...

Det gäller att ta vara på att äldsta dottern forfarande inte kommit iväg till USA, hon är nämligen en fena på att rensa. Totalt osentimental, vilket man inte kan säga om maken och mig. Vi gör dock så gott vi kan och börjar så sakta ta oss inåt i källarförådet.

Det är inte klokt vad prylar man kan samla på sig när man bor kvar på samma ställe i närmare 25 år och får två barn under tiden. Har man dessutom då svårt att slänga saker så blir det etter värre. Nu har i alla fall första lasset hamnat i containern på gården, som lämpligt nog sattes upp under en vecka av bostadsrättsföreningen. Ett andra lass (främst mängder med skor, alla mina) har rest till Saronkyrkans loppis.

Idag har jag gett mig på en av alla de bokhyllor som finns här hemma och har plockat ihop en kasse att skänka bort. Risken är bara att maken, när han kommer hem från jobbet, plockar upp en hel del igen. Usch, jag behöver verkligen peppning för det här! Maken är inte till någon hjälp direkt ...

Han har å andrea sidan ett eget litet projekt. Han har hittat en låda med brev och vykort från gamla vänner/flickvänner som legat nedpackat sedan vi flyttade ihop för nästan 35 år sedan. Nu gör han en nostalgitripp på egen hand.