Rensning av böcker

När jag var ung jobbade jag i bokhandel. Det gjorde att jag fick en förfärlig massa läsex. Dvs böcker som förlagen skickade med för att personalen skulle kunna läsa och därmed sälja böckerna. Reklam helt enkelt. Eftersom jag (och dessutom även maken) har notoriskt svårt att slänga böcker så håller de på att växa oss över huvudet. Kursen i gallring lyckades jag nog trassla mig förbi på Bibliotekshögskolan, förmodligen genom att ta en extra kurs i ADB eller vad det nu var datorkurserna kallades på 80-talet. Just de kurserna är kanske inte vad jag har mest användning för just nu, men däremot saknar jag förmågan att gallra!

Hur som helst så hade jag svårt att sova härom natten, vilket, i och för sig, är ovanligt. Jag tänkte bara på hur mycket vi behöver göra oss av med för att ha en chans att komma till Frankrike. Det som finns i Göteborg kan jag inte göra något åt när jag är i Skåne, men det som finns här, i Huaröd, just nu, kan jag i alla fall ta tag i. Sagt och gjort, jag gick upp och satte igång. Efter bara en timme hade jag tre kassar böcker som hunde flytta vidare till Erikshjälpen i Kristianstad. HURRA!

Möbler

En av de roligaste prylarna vi fick med oss hem från Frankrike är nog vår gamla järnsäng.

Vi brukade ofta gå en promenad förbi den gamla vackra bykyrkogården på kvällarna. Utsikten var betagande över vingårdarna och de små byarna i dalen. Tyvärr ledde denna vandring oss också förbi byn soptipp och för en 25-30 år sedan slängde man i stort sett allt där, miljömedvetenheten hade inte nått så långt på franska landsbygden på den tiden. Jag brukade kika ner i den enorma gropen men vanligtvis låg där bara gamla kylskåp, trädgårdsavfall och en massa gamla bildäck. Men så en kväll så låg där plötsligt en gammal järnsäng! Jag blev helt vild, rusade hem efter bilen och tvingade maken att klättra ner i gropen för att binda fast ett rep i sängen. Med gemensamma krafter (och bilens hästkrafter) lyckades vi sedan baxa upp eländet. Sängen var verkligen vidrig med en urläskig gammal madrass som satt fast i sängen med en massa spiralvajrar. Madrassen lyckades vi avlägsna på plats på tippen och sedan tillbringade jag dagar med att plocka bort spiralfjärdrar och tvätta rent sängen. Dessutom så målade jag den ursprungligen vita sängen svart istället. Och så köpte vi förstås en ny, tjock madrass till den. Under många år använde vi sedan sängen som dagbädd i trädgården. Ack, vad gott jag sov där under vår stora, skuggiga lind! Klart att sängen skulle med hem till Sverige! Nu står den i vårt skånska uterum. När vi använder den får den sin franska madrass och ett kviltat överdrag.

Gamla nycklar

I vårt skånska hus finns ett par nycklar som liknar den nyckel vi saknade när vi kom till Bissy-sous-Uxelles kvällen före julaftonen 1990. När jag ser dem tänker jag ofta på hur desperata vi först kände oss när vi, sent på kvällen, efter att ha hittat "le maire" och fått nyckeln till huset vi köpt några månader tidigare, inte kom in i källaren. In i huset kom vi, men inte in i "la cave", för den nycklen saknades - och det var där huvudströmbrytaren satt! Tillbaka till "le maire" för att förklara situationen. Notarien, som vi egentligen skulle fått nyckeln av, var kusin till "le maire" i vår lilla by och hade därför anförtrott nycklarna till vårt hus till honom, av praktiska själ för notarien skulle resa bort under julhelgen.

Nu kunde vi ju inte bo i vårt hus utan vare sig el eller vatten så hjälp behövdes! Tack och lov så har "le maire" i just den lilla byn ett B&B så det hela löste sig ganska snabbt. Familjen skulle i och för sig ge sig av morgonen därpå för att förena sig med notarien men vi var välkomna att bo kvar så länge vi behövde, dock utan frukost. Innan kvällen var över hade "le maire" fått tag i notarien och bokat ett möte med en av de anställda på notariatkontoret under nästa förmiddag. Ganska tidigt nästa morgon, dvs på julaftonens förmiddag, var vi inne på notariens kontor i Cluny och letade efter nycklar. Till slut hittades vår enorma nyckel, i en kartong med "överblivna" nycklar. Det stod Thomasson på den, så den var vår! Gissa om vi var lättade när dörren till den gamla vinkällaren gled upp och vi därmed kunde slå på elen och vattnet! Vilken julafton!